Åtgärder

Halvera utsläppen – politiska förslag

För att Sverige ska kunna halvera utsläppen kommer det inte att räcka att vi gör vårt som privatpersoner. Det kommer framförallt att behövas en modig, snabb och kraftfull politik, som gör minskningen möjlig. Med Halvera utsläppen-kampanjen vill vi förmå samtliga partier att göra klimatfrågan till den mest prioriterade frågan under kommande mandatperiod. Vi presenterar en konkret handlingsplan för hur Sverige kan halvera sin klimatpåverkan utifrån ett konsumtionsperspektiv före 2018.

Tio punkter för en halvering av utsläppen under nästa mandatperiod.

Här sammanfattar vi de viktigaste åtgärderna som våra politiker kan ta itu med för att minska utsläppen med upp till en halvering under nästa mandatperiod. Omställningen som behövs är mycket omfattande, så det behövs åtgärder inom alla samhällsområden, och stora förändringar i vårt sätt att leva. 

 

1. Energiskatter samt en gradvis ökande Klimatskatt (koldioxidskatt) i alla sektorer, Transporter, flyg, industri, kraftvärmeindustri.

De energiskatter som finns är viktiga för att behålla och öka trycket på energibesparande åtgärder såväl inom industrin som hos hushållen.

Den koldioxidskatt som Sverige införde för över 20 år sedan har varit den enskilt viktigaste åtgärden för att Sverige har lyckats minska de inhemska utsläppen något. Den skatten måste nu användas som ett kraftfullt styrmedel, och breddas till fler områden för att tydligt visa riktningen och för att bidra till finansiering av klimatåtgärder.

För att skapa en tydlig inriktning om att alla fossilbränslen ska fasas ut behövs en koldioxidskatt som höjs gradvis, omkring 1 kr per år, under en fem- till tioårs period.

Eftersom energiskatter och koldioxidskatter riskerar att få fördelningspolitiskt sneda effekter behöver en stor del av inkomsterna från dessa skatter användas till fördelningspolitiska åtgärder och för utökat stöd till glesbygden

Inkomsterna från Koldioxidskatterna kommer att minska gradvis när användningen av fossilbränslen minskar. Därför är det viktigt att samhället inte gör sig finansiellt beroende av dessa skatteintäkter utan att de ses som omställningsresurser.

2. Energieffektivisering av våra bostäder och lokalerphpThumb_generated_thumbnail

Byggnaderna står för drygt tredjedel av den totala svenska energianvändningen. Om vi lyckas klimatrenovera 200 000 lägenheter inom miljonprogrammen fram till utgången av 2018, så kan det innebära omkring 18 TWh i minskad energiförbrukning. Politikerna kan så snart som möjligt besluta om flera åtgärder som minskar energianvändningen dramatiskt i våra bostäder och lokaler. T ex:

– subventioner till upprustning av miljonprogrammen, till rimliga hyresnivåer.,

– ökade krav på energieffektivt byggande av nya hus, där nollenergihus blir standard 2018,

– bygg mer i trä istället för cement(Byggenergikraven ger dock effekt först på längre sikt)

– ROT-avdragen görs om till KLOT-avdrag där endast energisparåtgärder för privathus, hyreshus, bostadsrättsföreningar och lokaler medger skatteavdrag.

– En differentierad fastighetsavgift vid försäljning som bygger på bostadens/lokalens energideklaration, vilket skapar starka incitament att energieffektivisera lokaler/bostäder  av alla slag.

– belysningsmodernisering genom lagstiftning/föreskrifter

Vi menar att bostädernas energianvändning kan halveras till 2030, och att energieffektivisering på upp till 20 procent i bostäder och lokaler är möjlig att nå under de närmaste 5 åren, med de intensiva satsningar vi föreslår.

3. Öka takten i utbyggnaden av förnybara energisystem.Residents-walk-pass-a-gro-006

Satsningarna på utbyggnad av sol- vind och vågkraft, samt på biogasproduktion kan intensifieras genom utökade elcertifikatsystem, nettodebitering, ändrade skatteregler för kooperativa energibolag, medveten användning av pensionsfonder och andra investeringsfonder. 2012 byggdes t ex 300 nya vindkraftverk, men en beräkning visar att den årliga takten kan fördubblas under de kommande åren om den politiska viljan finns.

2011 orsakade elproduktionen utsläpp motsvarande 2,9 miljoner ton koldioxid, mest som balanskraft kalla vinterdagar. Med snabbsatsning på förnybara elkällor tillsammans med energieffektiviseringar inom bostäder och industrin bör hela denna balanskraft kunna vara utfasad 2019.

Parallellt med utbyggnaden måste staten skynda på utvecklingen av s k smarta elnät för att optimera el-användningen till att bli så effektiv och stabil som möjligt i takt med att sol, vind, vågkraft, och bioenergi får allt större betydelse för vår energiförsörjning.

 

4. Omställning av transportsektorn – på väg mot ett tranportsnålt samhälle och fossilfri trafik.

Teknikutvecklingen i sig kan ge en minskning på omkring 20 procent på fem år (dvs omkring 3,5 miljoner ton koldioxid) men behöver både stimuleras och mötas med åtgärder som minskar mängden trafik.  Koldioxidskatten som nämnts ovan är grundläggande för att klara omställningen av transportsektorn. Därutöver behöver ett antal åtgärder vidtas som både ger effekt på kort och längre sikt.

– Motorvägspengar måste omgående styras om till snabba och långsiktiga kollektivtrafiksatsningar.

– fordonsskatter och avgifter bör konsekvent anpassas så att bränsletörstiga bilar beskattas högt till förmån för fordon med låg klimatbelastning.

– Under en övergångsperiod kan vi investera i minst 3 000 bussar per år och anlägga fler bussfiler för att erbjuda kollektivtrafik på landsbygden och innan spårsystemen hunnit byggas ut i städerna.

– hastighetssänkningar och trängselavgifter utvecklas på bred front i större städer i första hand

– snabbinvesteringar i cykelnät i tätorter med nationell och regional samordning.

– reguljärt inrikesflyg kortare än 500 km bör förbjudas så snart som möjligt, och ersättas med utökad busstrafik (och så småningom utökad tågtrafik).

– höjda start och landningsavgifter för flyget (tills en koldioxidskatt kan införas där)

Beställaransvar behöver införas där de som köper transporttjänster tvingas anta det mest klimatsmarta, och socialt hållbara alternativen. Det skapar lagstöd för att t ex samplanera godstransporter. Här kan man behöva ta strid för att sociala krav liksom miljö- och klimatkrav ska gå före EUs regler om fri rörlighets. Flera studier har visat att samordning av transporter kan ge stora miljövinster men upphandlingsregler och EU:s frihandelsregler anges ofta som hinder för detta. Enligt en rapport från byggindustrin har man kunnat minska energiåtgången vid byggtransporter med upp till 70-80% vid olika samordningsförsök som gjorts.

 

5. Minska matens klimatpåverkan

Vår matkonsumtion orsakar utsläpp på omkring 20 miljoner ton koldioxid per år. Det innebär omkring 2 ton/person varav 0,8 ton/person orsakas av köttkonsumtionen. En halvering av köttkonsumtionen kan spara omkring 3 miljoner ton utsläpp (beroende på vad köttkonsumtionen ersätts med). En köttskatt (per kilo kött) kan införas. Köttfria dagar för måltider i offentlig regi kan stimulera till nya matvanor.

Det stora matsvinnet är en stor klimatbov, och måste minskas genom olika åtgärder inom livsmedelshanteringen, restaurangerna och de privata hushållen. Staten kan också ge riktat stöd till ekologisk matproduktion. Flygimporten av exklusiva livsmedel behöver i princip förbjudas och vi behöver åter vänja oss vid att äta livsmedel efter säsong och mer lokalproducerat. Egenodling bör underlättas såväl i stad som på landet. Det ökar också vår matsuveränitet. Matförsörjningens hållbarhet har blivit kraftigt försämrad på senare år och idag importeras hälften av maten vi äter.

 

6. Ställ om fjärrvärmen till fossilfritt

2011 orsakade fjärrvärmen utsläpp motsvarande 5,3 miljoner ton koldioxid. Detta bör vara helt utfasat till utgången av 2018, och fjärrvärmen ska i princip drivas av biobränslen, flis, skogsavfall, biogas, där den inte kunnat reduceras genom att husen blivit alltmer energieffektiva. Det är viktigt att notera att sopförbränning som fjärrvärme innebär att omkring 45 procent av utsläppen är fossila p g a stora mängder plast i soporna – sopförbränning måste därför föregås av utvecklad sortering

 

7. Energieffektivisering och utnyttjande av spillvärme inom industrin

100 months to save the climate : Chemicals plant near Clinton, IowaDet finns en stor potential för energieffektivisering inom svensk industri. Sverige har väldigt låga elpriser, vilket gjort att det saknats intresse hos industrin att vara sparsam med el. Det är fullt möjligt att minska elförbrukningen med 10 – 15 TWh, alltså med en femtedel, på några års sikt. Tillsammans med övrig energieffektivisering bör energianvändningen kunna minska med ytterligare 10 TWh under en femårsperiod.  Genom att införa obligatorisk spillvärmeutnyttjande där det är möjligt kan spillvärmeanvändningen i princip fördubblas. Det som behövs är lagstiftning och andra styrmedel från statens sida. 

8. Stoppa subventionerna till fossila bränslen.

Enligt Riksrevisionen (2012) har staten utgifter för skattelättnader (indirekta och direkta subventioner som berör energiområdet) på 52 miljarder kr per år, samtidigt som energi- och koldioxidskatterna inbringar ca 68 miljarder kr per år. Det handlar om skattebefrielser inom flyg, sjöfart, jordbruk och fiske bland annat. Ett viktigt steg mot halverade utsläpp är att häva dessa subventioner så snart som möjligt. De ökade intäkterna behöver användas till omställningskostnader för företag, anställda och grupper som drabbas särskilt, samtidigt som man skapar nya gröna jobb.

9. Främja hållbar konsumtion Hysterian, Frazer Hudson

Även om utsläppen i Sverige minskat något sedan 1990 så har de utsläpp vi orsakar totalt sett ökat på grund av en kraftigt ökande konsumtion till stor del baserad på import, och p g a ökat antal flygresor. Vi behöver lagstiftning och politiska styrmedel som främjar en hållbar konsumtion. Det behöver bli enklare och billigare att leva hållbart, att använda mindre resurser och produkter, och att använda de mest miljö- och klimatanpassade produkterna. Några politiska åtgärder som snabbt kan bidra till en mer hållbar konsumtionskultur:

– Gör andrahandsvaror och reparationer momsbefriade

– stimulera lokalt hantverk med skatteregler och stöd till nyetableringar som bidrar till att hantverk kan få en mer konkurrenskraftig prisbild

– Inför en lag om förlängda garantitider på produkter vars produktion innebär hög klimatbelastning

10. Inför obligatoriska klimatkrav i offentlig upphandling

Upphandlingen motsvarar 600 – 700 miljarder kr per år, och avser en mängd tjänster och produkter som köps in av stat, landsting och kommun. Det är viktigt att de offentliga aktörerna blir tydliga förebilder och riktningsgivare för att underlätta för klimatsmarta varor och tjänster att vinna marknadsandelar.

Här  finns ytterligare förslag och idéer på politiska åtgärder, för den som vill fördjupa sig. 

Annonser

One Comment on “Åtgärder”

  1. […] alla politiska partier att lyfta klimatfrågan inför valet 2014 och ger konkreta förslag på politiska åtgärder som skulle kunna leda till att Sveriges klimatpåverkan halveras under nästa […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s